Strax efter gryning
För 1,5 timme sen, strax innan 7, kröp jag försiktigt ur sängen jag delar med mamma. Tog på mig en munktröja och skor, och gick upp på taket. Solen hade precis gått upp och luften var härligt krisp. Mysigt. Nu sitter jag här och väntar på att resten av familjen ska vakna. Jag är inte den som tycker om att vara ensam, men det är en speciell känsla att veta att man är den enda som är vaken, tidigt på morgonen. Det känns som man besitter någon slags hemlighet.
Kommentarer
Trackback
